Mot konsten
av Tomas Espedal
Romanens huvudperson, författaren, har förlorat sin fru och sin mor och flyttar med sin dotter in i ett hus på Askö i Bergen, på norska västkusten. Han försöker vara en god mor för sin dotter. När dottern är i skolan blir han författare, och att han skriver jämställer han med ett hantverk, ett kroppsarbete. Författaren Tomas Espedal skriver om sin släkts historia i tre generationer, om naturen och sitt eget nya liv. Antingen Espedal skriver kortare minnen om familjen, självutlämnande dagboksanteckningar, poetiska partier, närmast dikter eller essäistiska passager så handlar det om att skapa konst. Samtidigt som det är ett skrivande bort från konsten; Mot Konsten.
Då Espedal berättar hur hans första roman kom till, i Köpenhamn, var han 23 år. Han läste Paul Borum, gick på Bo-Bi Bar och gjorde allt för att leva författarmyten. Den kvinna som Tomas delade lägenhet med smygläste hans manus och anklagade honom för att allt som stod där var lögn.
Tomas Espedal föddes 1961 i Bergen och debuterade som författare 1988. Han finns nu också utgiven i Sverige. Han skriver både romaner och kortprosa, hittills har det blivit tolv böcker. Han har tre gånger blivit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris och i Norge fått både Kritikerpriset och Bragepriset.
Han är översatt och utgiven i 18 länder. Tomas Espedal är en mycket god och originell stilist, experimenterar på olika sätt med att vara mer eller mindre privat, där stora och små ting i livet samsas och ger nya perspektiv.