Språk

Förkortningar

Det finns förkortningar av flera typer:
Avbrytningar som adr. (adress). Efter avbrytningar sätts punkt.
Sammandragningar som jfr (jämför). Här sätts ingen punkt ut.
Internationella beteckningar för måttenheter skrivs alltid utan punkt, t.ex. km (kilometer).
Initialförkortningar skrivs också oftast utan punkt, t.ex. ABB (Asea Brown Boveri), SKF (Svenska Kullagerfabriken).

Använd inte förkortningar i onödan. De må vara praktiska för dig som skriver, men de kan ge läsaren problem.
Förkortningar används oftast när man har ont om utryme, t.ex. i tabeller, i kataloger etc.
I facklitteratur förkommer ofta speciella förkortningar, som kräver särskild översättningslista för att bli begripliga.

Märk att i skönlitteratur förekommer det sällan förkortningar.

Lista över vanliga förkortningar, måttbeteckningar och romerska siffror.

Hopskrivning – särskrivning

Man blir lätt upp rörd när man allt oftare i svenska dags tidningar, på reklam affischer i tunnel banan och på alle handa andra ställen hittar isär skrivna ord som skall vara ihop skrivna.
    Det finns faktiskt klara regler för hur man skall avstava och skriva ihop ord. På engelska, och säkert på många andra språk, är det helt korrekt att skriva isär, men på svenska är det fel.
    Det är ju så enkelt: lyssna på intonationen (tonansatsen, tonfallet). Hur uttalas ordet egentligen? Läs igenom det du skrivit riktigt långsamt – ett enda ord i taget – och tänk efter om du uttalar det rätt.

Ett övningsexempel:
Kalle stängde av sin båt motor, fattade tag i båts haken och drog motor båten närmare trä bryggan. I ögon vrån såg han Anna som försvann in genom sväng dörrarna till den nya båt marinan ovanför vatten brynet.

Facit:
Det skall naturligtvis vara: båtmotor, båtshaken, motorbåten, träbryggan. ögonvrån, svängdörrarna, båtmarinan och vattenbrynet i nu nämnd ordning.
    Det var väl inte så svårt? Mer läsning av normal svensk text skulle kunna råda bot på den "fula ovanan" att skriva isär ord.

Gestaltord

I annonser och på förpackningar ser man ofta ord som avstavats utan bindestreck, men då är det oftast med avsikt och inte att blanda ihop med särskrivning.
Radbytet är nämligen inte, som hos den normala löpande texten, föranlett av att pappret tagit slut, utan om en medveten formgivning för att skapa ett visst visuellt intryck.
Om det sedan är rätt att utelämna bindestrecket i reklamsammanhang därom tvista de lärde ...

Punkt eller inte punkt vid förkortning

Svenska språknämnden rekommenderar att punkt sätts ut vid avbrytningar.
    Punkten visar att uttrycket är förkortat i skrift, att det egentligen står för ett längre uttryck.
    Genom att sätta ut punkt förhindrar man också att flerordsförkortningar skrivs ihop och kan tolkas som andra uttryck. Bl.a. blir bla, fr.o.m. blir from, t.o.m. blir tom och så vidare.
    Man skall inte ha både punkt och mellanrum i flerordsförkortningar – det skall bara vara punkt. Exempel: bl.a., t.o.m., fr.o.m, m.m.
    Om man ändock väljer att skriva förkortningar utan punkt (vilket ju inte är förbjudet) måste man ha mellanrum mellan orden i flerordsförkortningar. Exempel: bl a, t o m, fr o m, m m. Förkortningarna får inte delas på flera rader. Vid ordbehandling måste därför fast mellanrum användas, vilket innebär att två tangenter måste användas samtidigt mellan varje tecken.
    Beteckningar för måttenheter skrivs alltid utan punkt: g (gram), kg (kilogram, l (liter), cm (centimeter) och så vidare.