Sedan Alexander erövrat Mellanöstern och Egypten vänder han sig nu mot perserkungen Darius kärnländer. En efter en faller Österns mytomspunna städer, Darius dödas av sina egna, Alexander utropas till världshärskare och möter sitt öde i den sköna drottning Roxane.
    Alexander den store (356–323 f Kr) blev kung vid 20 års ålder sedan hans far Filip av Makedonien mördats. Tre år senare hade han krossat den dåtida supermakten Perserriket och dess härskare Darius. Han var en bildskön yngling, hade en utsökt bildning som givits honom av självaste Aristoteles, och var desutom ett militärt geni. Var det möjligt att han var en vanlig dödlig människa och inte en gud? Myterna om honom är otaliga och lever än i denna dag, till exempel hur han löste problemet med den gordiska knuten.
    I del III av Valerio Massimo Manfredis mäktiga romantrilogi, Alexander – Vid världens ände, vänder sig nu Alexander och den makedonska hären mot perserkungen Darius kärnländer. En efter en faller Österns mytomspunna städer, Babylon och Persepolis läggs i ruiner. Darius flyr allt längre österut, dödas till slut av sina egna och Alexander utropas till hans efterträdare. Den makedonska hären har nått till den kända världens ände och den sköna drottning Roxane ger Alexander styrkan att fullfölja sin sträva att ena alla folk i ett enda fredligt hemland.

---

Valerio Massimo Manfredi, född 1943, är professor i klassisk arkeologi vid universitetet i Milano. Han har också undervisat vid universitet i USA och Frankrike och har deltagit i ett stort antal expeditioner och utgrävningar.
    Vid sidan av sitt akademiska författarskap har han etablerat sig som internationellt bästsäljande författare till historiska romaner.

När Grace hämtar familjens nytagna semesterbilder, trillar ett gammalt foto på hennes man Jack ur fotopåsen. Förbryllad frågar hon honom hur det hamnat där – men det enda svar hon får är att bilden inte alls föreställer honom. Morgonen därpå är Jack spårlöst försvunnen.
    Polisen är ovillig att hjälpa Grace, och hon påbörjar därför sitt eget sökande efter maken. Snart tvingas hon dock inse att hennes man inte alls är den han utgett sig för att vara. Dessutom visar det sig att Grace inte är den enda som letar efter Jack. En välkänd gangster, en tystlåten yrkesmördare och en FBI-agent är också ute efter honom. När så Graces barn hotas, tvingas hon ut på en våldsam resa för att finna sanningen – och spåren leder rakt mot hennes eget dunkla förflutna ...

---

Harlan Coben föddes 1962 i Newark, New Jersey, där han bor än idag tillsammans med sin fru och fyra barn.
    Han har tilldelats Edgar Award, Shamus Award och Anthony Award, har skrivit ett flertal kritikerrosade romaner. Berätta inte för någon var den första bok av honom som gavs ut på svenska.

Den anonyma rösten i Lars Gustafssons versberättelse Den amerikanska flickans söndagar kommer från en som redan är död när berättelsen börjar. Ett ungt biblioteksbiträde har bortförts, våldtagits och dödats; hennes mördare har återfunnits några år senare och avrättats. Till föga tröst. Av flickan som tillbragte sina dagar i en modul i Set Stora Biblioteket där hon höll reda på borttappade lånekort och nycklar finns inget kvar.
    Denna berättelse är ett fritt försök att återskapa henne, att ge henne en personlighet och en röst. Hon är spröd, klok, vetgirig. Hon är inte vacker. Hon tvivlar mycket på sig själv. Inte för inte tillbringar hon så stor del av sin tid i ett jättelikt bibliotek. Omgiven av arbetskamrater vilkas samtal hon inte kan följa, fördjupar hon sig i böckerna. Och allra mest i böcker på sällsamma språk och med obegripliga alfabet, böcker vilkas innehåll hon alltså själv måste bestå.
    Världar av magi och sinnlighet växer fram och befolkar hennes ensamhet med ett eget kosmos och en egen geografi.

---

Lars Gustafsson är född 1936 i Västerås. Efter studentexamen studerade han litteraturhistoria, estetik, sociologi och filosofi vid Uppsala universitet. Blev fil.lic. 1961 och började därefter som andre redaktör för Bonniers Litterära Magasin (BLM). Blev huvud-redaktör 1966.
    Han flyttade till Berlin som stipendiat och blev kvar där i två år. 1974 blev han Thord Gray Professor vid University of Texas. Doktor i Uppsala 1978.
    1981 konverterade Gustafsson till judendomen. 1983 utvandrade han till Austin, Texas, där han tjänstgör som adjungerad professor i germanska studier och i filosofi vid University of Texas.

Många muslimska kvinnor idag saknar mänskliga rättigheter. I heder- och skamkulturen blir kvinnan en varelse reducerad till sin mödomshinna. Muslimer som följer Koranen lever efter regler som skrevs på 600-talet, och de är ofta oförenliga med hur vi lever nu. Det gör att islam bidrar till att samhällen stagnerar. Med en öppen dialog och omvärldens tydliga kritik skulle religionen kunna utvecklas och humaniseras.
    Detta konstaterar Ayaan Hirsi Ali som tar stora risker i sin kamp för muslimska kvinnors rättigheter. Här har hennes mest uppseendeväckande och intressanta texter samlats.
    Ayaan Hirsi Ali själv flydde som 22-åring till Nederländerna när hennes familj ville tvinga henne att gifta sig med en man hon aldrig träffat. Idag är hon parlamentsledamot i Nederländerna och uppmärksammad kritiker av islam. Hon är också kvinnan bakom filmen som fick en muslimsk extremist att mörda regissören Theo van Gogh på öppen gata. Ett dödshot är riktat mot henne och hon tvingas leva ständigt omgiven av livvakter.

---

Ayaan Hirsi Ali (fullständigt namn Ayaan Hirsi Magan Isse Guleid Ali Wai'ays Muhammad Ali Umar Osman Mahamud) är född 13 november 1969 i Mogadishu, Somalia. Somalisk-nederländsk politiker, parlamentsledamot för Nederländernas högerliberala parti VVD. Avgick från parlamentet 16 maj 2006. Orsaken var att det kommit fram att hon ljugit för att få uppehållstillstånd
    Hon föddes i Somalia, som dotter till en oppositionspolitiker. 1976 tvingades familjen att lämna landet, först kom de till Saudiarabien, därefter till Etiopien, därefter till Kenya och sedan till Tyskland. Som 22-åring lovades hon bort till en släkting men bröt med familjen och flydde till Nederländerna där hon fick politisk asyl.

Karin Fossums När djävulen håller ljuset är en oroväckande och intensivt spännande roman om hur slumpen kan göra människor till brottslingar, rent av mördare.
    Poliskommissarie Konrad Sejer har till en början ingen anledning att se allvarligt på unge Andreas försvinnande. Inte ens när Irma, en udda varelse som ingen tar på allvar, ger antydningar om att en person inte kommer att leva så länge till.
    Allt för sent inser Sejer att något ohyggligt håller på att hända Andreas. En originell djävulsk historia ingen annan lik.

---

Karin Fossum är född 1954 i Sandefjord. Nu bor hon med sina två barn i Sylling i närheten av Oslo.
    Efter en diktsamling och två novellsamlingar skrev hon 1995 sin första kriminalroman, Evas öga, och fick sitt stora genombrott hos både kritiker och läsare. Den följdes av Se dig inte om!, Den som fruktar vargen och När djävulen håller ljuset. Hon har även skrivit den psykologiska romanen De galnas hus som enhälligt hyllats av både svenska och norska recensenter.
    Karin Fossum har belönats med Kaliber 001 för Älskade Poona. Priset instiftades 1984 av Sveriges Radios kulturredaktions månadsmagasin för deckare, Deadline.

En driftig adelsman som ville avskaffa egna privilegier – finns det någon i dagens elit som kan matcha honom?
    En essä som bygger på Gunnar Wetterbergs nyligen publicerade historiska verk om Axel Oxenstierna. Paralleller dras mellan nutida Sverige och verkligheten på 1600-talet då den nuvarande statsförvaltningen växte fram. Författaren pekar bl.a. på Oxenstiernas intresse av att ompröva adelns privilegier – trots att han själv tillhörde detta stånd.

---

Vattnet törstar handlar om fångstmannen Nikun Olli, vattenkännaren August, den synska jordemodern Hilda, den förstummade predikanten Parka-Heikki, den älskade sökaren Isä-Arvid, om materians härskarinna, den ständigt arbetande mångdotterföderskan Arvidin Linda. Alla levde de för inte så länge sedan i samma tornedaliska by.
    Detta gäller dock inte vissa andra personer som också figurerar i Vattnet törstar. Som den grekiske filosofen Thales som för omkring 2 500 år sedan förespråkade vattnet som alltings urämne; som siaren Nostradamus som kanske framkallade den franske kungen Henrik II:s död 1559 just genom att förutsäga den; som andeskådaren Emanuel Swedenborg som tvåhundra år senare på 40 mils avstånd såg sin malmgård i Stockholm slickas av lågorna från en samtidigt härjande eldsvåda; som vår tids Nelson Mandela, den sydafrikanske statsmannen och godhetsgiganten.

---

Åsa Nordén är prosaist/berättare och fackboksförfattare. Har skrivit ett antal fackböcker om Stockholm, Norrbotten, Tornedalen m.fl. landskap samt om förhållandet mellan religion och naturvetenskap. Disputerade i ämnet religionsfilosofi vid teologiska instiutionen, Uppsala universitet, 1999.

1600-talets första hälft är omvälvningens tid. Då grundläggs det moderna Sverige, då blir Stockholm huvudstad, då förvandlas adeln från medeltida jorddrottar till den nya stormaktens styrande skikt.
    Det är också en tid av intensivt samspel mellan Sverige och Europa. Vallonska entreprenörer lånar ut pengar, handlar med koppar och säljer kanoner åt sin nya hemland. I Westfalen förhandlar svenska, tyska och franska diplomater fram den stora freden efter trettioåriga kriget, som kommer att prägla Europas maktbalans ända fram till Napoleonkrigen.
    Det är dessa skeden och förlopp som är utgångspunkten för Gunnar Wetterbergs nya bok. Den fångar tidens dramatik i porträtt av några av samtidens viktigaste personer. Den upproriske bonden Olof Andersson i Lerviken, den mäktige kardinal Richelieu i Frankrike och den driftige affärsmannen Louis De Geer är alla det stormiga seklets män. Läsaren möter Johannes Rudbeckius, biskopen som samlade de ofrälse mot adeln och kriget, sida vid sida med Per Brahe, greven som skapade sig ett eget litet rike mitt i Sverige. Den lärde Johan Skytte, Gustav II Adolfs lärare, delar tidens scen med den råbarkade Albrecht von Wallenstein och kurfurst Maximilian av Bayern, det katolska lägrets viktigaste politiker.
    I bokens avslutande del återvänder Gunnar Wetterberg till Axel Oxenstierna. Den här gången har biografin gett plats åt furstespegeln: vad kan 2000-talet lära sig av 1600-talets rikskansler, Sveriges främste statsman? Historien är inte bara dåtidens facit, skildringen av var allt så småningom landade. Den är minst lika viktig som berättelsen om människors handlingsvägar och val, som ibland kommer vår samtid mycket nära. Det är den historien som gör 1600-talet levande.

---

Gunnar Wetterberg, född i Malmö 1953, är ursprungligen historiker men lämnade forskarutbildningen när han antogs till UD 1975. Efter tjänstgöring bl.a. i Hanoi och Genève kom han till Finansdepartementet, där han blev huvudsekreterare i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och därpå ansvarig för Långtidsutredningarna 1992 och 1995. Han blev sedan direktör i Kommunförbundet och är numera samhällspolitisk chef i Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).
    Sedan slutet av 1960-talet har Gunnar Wetterberg skrivit artiklar, rapporter och böcker i samhällsvetenskapliga och historiska frågor. Under 1990-talet började han läsa in sig på Sveriges roll i det europeiska 1600-talet, och 2002 utkom hans kritikerrosade biografi över Axel Oxenstierna – Kanslern. Axel Oxenstierna i sin tid, del 1 och 2.

Konstkritikern Anja Kohl hittas brutalt mördad utanför sin bostad i Linnéstaden i Göteborg. Mördaren har efter dådet arrangerat hennes kropp i en utmanande position. Anja Kohl var känd för sin vassa och illvilliga penna och det mest närliggande tycks vara att söka mördaren i konstkretsar. En kort tid senare hittas emellertid ännu en kvinna mördad. Även hon svårt misshandlad och dessutom arrangerad på samma sätt som Anja Kohl.
    Förutom att de bägge kvinnorna hittas i samma område har de såvitt man vet inget samband med varandra. Allt tyder på att Göteborgspolisen har med en seriemördare att göra.
    Magdalena Favell vänder sig till privatdetektiven Roberta Löfström för att hon känner sig hotad. Magdalena Favell är konstnär, i samma ålder som de mördade kvinnorna och bor i Linnéområdet. Hoten mot henne har dock ingen koppling till de bägge morden. Eller?

---

Katarina Kjellberg är född och uppvuxen i Göteborg. Hon har skrivit åtta böcker om privatdetektiven och Linnéstadsbon Roberta Löfström.

Teckning ur boken Déjà vu:

---

Hans Lindström, svensk skämttecknare. Hans teckningar publiceras regelbundet i ett tjugotal tidningar, t.ex. Dagens Nyheter, Ernie och Folket i Bild. Han har dessutom gett ut ett stort antal album.
    Lindströms teckningar ofta ligger på gränsen till det "tillåtna", och han har vid flera tillfällen blivit kritiserad för att vara plump.
    På hans hemsida, boton.se, finns alltid 20 av hans skämtteckningar.

Charles de Mornays, fransk officer tillika oäkting och hästkarl kommer i mitten av sin levnadsbana som diplomat till Sverige, deltar i en sammansvärjning mot Johan III, fängslas.
    Sigrid, en gammal hora vid hovet, kommer med mat till honom. Över den avgrundsdjupa sociala klyftan börjar en osannolik vänskap spira.

---

Gunnar E. Sandgren är född 1929 i Ölmstad. han har skrivit ett femtontal böcker.
    Svenska Dagbladets litteraturpris 1962, Signe Ekblad-Eldhs pris 1971 och Östrabopriset 1995.

Vildmarkskrigaren Robert Rogers (1731–1795) blev i de nordamerikanska striderna mellan britter och fransmän ryktbar för sina jägarförband, sina rangers. Robert Rogers ver tveklöst ett geni bortom alla diktade figurer. Han gjorde sitt yttersta för att bidra till segern över fransmännen och de indianer som stod i förbund med dem. Han sökte också förverkliga en dröm om att finna en nordvästpassage till Stilla havet, men fick ge upp den, kanske med insikten om att vattendelaren i väst var honom övermäktig.
    Rogers rangers utspelar sig under den tid som i Europa kallas sjuårskriget. Här berättas om hur Nya Frankrike erövrades av engelsmännen, hur Nya England och övriga kolonier längs Atlantkusten stred för att få lämna det brittiska väldet och om indianernas viktiga roll som bundsförvanter till både engelsmän och fransmän. James Fenimore Coopers romaner jämte otaliga efterföljande indianböcker får här en levande bakgrund.
    Boken inleds med ett förord av generallöjtnant Mertil Melin, som 1977 utbildades i Robert Rogers anda vid U.S. Army Ranger School.

---

Bertil Nelsson är före detta överstelöjtnant. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Från Brunkeberg till Nordanvind, Breven från Tonkin och Duncker och Savolaxbrigaden.