Gustav Vasa är en central och folkkär gestalt i vår svenska historia. Generationer av historieskrivare och konstnärer har hyllat honom som frihetshjälte, riksbyggare och landsfader. Men hur väl stämmer skönmålningen med verkligheten? Är bilden av Gustav Vasa och hans kungagärning fortfarande präglad av hans egen propaganda och historieskrivning, förstärkt av devota krönikörer och en nationalistisk historiesyn?
    Frågorna är centrala i denna nya biografi om den förste Vasakungen och hans plats i svensk och europeisk historia. Hans regeringsår var fyllda av dramatik och våld, av hot från den avsatte unionskungen Kristian II, från missnöjda stormän, präster och bönder, vilka ville värna allt som »gammaltoch fornt hade varit«. Det stora bondeupproret under Nils Dackes ledning blev missnöjets blodiga kulmen, men också inledningen till en mera ordnad dialog med rikets menigheter – kanske en upptakt till vad som idag kallas den svenska modellen.
    Med nya perspektiv och tolkningar mejslar Lars-Olof Larsson ett nytt färgstarkt härskarporträtt med många bottnar och mörka hål. Fram träder Gustav Vasa som en inkarnation av Machiavellis idealfurste, medan bilden av den välmenande landsfadern alltmer krackelerar.

---

Lars-Olof Larsson är professor och en av landets främsta kännare av medeltidens och Vasatidens historia. Han har varit verksam vid Lunds universitet 1964–70 och vid Högskolan i Växjö 1970–94, fram till sin pensionering 1995.
    Lars-Olof Larsson har publicerat ett flertal vetenskapliga och populärvetenskapliga verk och medarbetat i Nationalencyklopedin med ett stort antal artiklar om senmedeltidens och Vasatidens historia. År 2002 fick han Augustpriset för bästa fackbok med boken Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?.

I sin roman, Fångarnas kör, skildrar Fateme Behros en ung iransk kvinnas möte med Sverige. Hon kommer inte som flykting utan som hustru till en iransk man som redan är bosatt här. Att invandrarmän hämtar sin hustru från hemlandet är inte ovanligt, och Behros skildrar oförställt den kollision mellan förväntningar som kan uppstå.
    Shabtab vantrivs under ayatollornas regim och längtar bort från förtrycket. Hon tackar ja till Foads frieri, trots att de inte har träffats. Vid bröllopet träder en bulvan i brudgummens ställe, och först vid ankomsten till Sverige träffar Shabtab sin make. Han önskar sig en undergiven gammaldags iransk hustru och hushållerska, hon hoppas på kärlek. Den svenska friheten ter sig både främmande och lockande för henne, och konflikten inom henne djupnar i takt med att äktenskapet blir allt mer omöjligt att uthärda. Hur skall hon leva i Sverige? Hur vill hon leva? I sitt inre för hon en dialog med sin farmor, den som känner och förstår henne bäst.
    Shabtabs väg mot ett eget liv kantas av besvikelser och svårigheter men också många humoristiskt skildrade situationer. Behros ger inblick i världar som en svensk läsare bara snuddat vid och berör högaktuella ämnen, som invandrarmäns förtryck av sina kvinnor i det nya landet. Men framför allt är hennes roman en angelägen och insiktsfull skildring av en ung invandrad kvinnas utveckling mot självständighet.

---

Fateme Behros, född 1941 i Iran. Utbildning: Filosofie kandidat i Persisk litteratur i Iran.
    När hon romandebuterade på svenska 1997 med Som ödet vill var hon inte debutant i ordets egentliga bemärkelse. Hon hade dessförinnan givit ut verk på persiska i Sverige och även medverkat på svenska i antologin Världen i Sverige. Behros kom till Sverige som flykting från Iran 1983, och debutromanen skildrade ett liknande öde: en familjs mödosamma och farofyllda flykt och svårigheterna i anpassningen till det nya landet.

Hjalmar Bergman är en av våra mest egenartade och fantasifulla berättare och Herr von Hancken en av hans mest kända romaner, på samma gång pikaresk och äventyrsroman. Här möter vi den narraktige kaptenen von Hancken under sommaren 1806, då de mest otroliga dårskaper äger rum på Iglinge surbrunn.
    Denne svenske Don Quixote skulle varit den borne riddaren och kavaljeren om han bara haft förmågan, fastän ful och kverulantisk vill han spela stor älskare och ledare, och när storhetsvansinnet sätter åt honom tror han sig vara både kung och revolutionär.
    Herr von Hancken har gått som TV-serie med Per Oscarsson, Mona Malm, Johan Widerberg och Börje Ahlstedt i regi av Rumle Hammerich.

---

Hjalmar Bergman, född 1883 i Örebro, död 1931 i Berlin. Fadern bankkamrer och affärsman. Mogenhetsexamne i Västerås 1900. Studier i Uppsala. Tillbringade många år på resor, bl.a. i Italien, bosatt i Rom 1909–11 och i Kalifornien 1923–24.
    Bergman är en av den svenska litteraturens stora berättare; hans fabuleringskonst, bisarra humor och träffsäkra, ibland karikatyrartade personteckning återkommer både i romaner, noveller ch skådespel. Hans motivvärld är ofta förlagd till Bergslagen.
    De Nios pris 1926.

Sigrid Kahles memoarer är ett reportage om vår tids stora frågor samtidigt som de är en osminkad berättelse om hur en ung kvinna växer upp och bryter sig loss. Född 1928 som dotter till orientalisten H.S. Nyberg växte hon upp som ett av fem syskon i professorshemmet i Uppsala. Hennes skoltid skuggades av kriget, ett krig som för svenskarna ändå var så långt borta. Men Sigrid kom att länka sitt öde till tyskarna genom sitt giftermål med John Kahle, flykting undan nazisterna, som återvände för att bli diplomat för det nya demokratiska Västtyskland. Som rapportör från detta Västtyskland, som brottas med sin skuld och sin nutidshistoria, blir Sigrid Kahle så småningom ett namn för svenska läsare.
    Men innan dess upplever hon och hennes man Orienten med alla sinnen: Pakistan, Indien, Afghanistan, Iran, Irak. De möter Pakistan kort efter landets tillkomst och tar oss med till undanskymda trakter där civilasionens vagga stod. De far med egen bil till Afghanistan och ser de Buddhastatyer talibanerna sedan sprängde. Sigrid Kahle kan berätta hur det var när Kashmir var en idyll; när Indien ännu präglades av Gandhi och Nehru; när Irak skakades av en revolution. Hon kom Bagdads befolkning nära, reste till kurdernas byar och till shiiternas heliga städer. Men hon levde också i ett USA som våndades under det grymma kriget i Vietnam.
    Sigrid Kahle har känt och rört sig bland de rika och privilegierade men också bland de fattiga och desperata. Hennes memoarer rannsakar inte bara en själs utveckling och mognad, de skildrar hela det moderna 1900-talet.

---

Sigrid Kahle är född 1928 i Paris som dotter till den världsberömde orientalisten H.S. Nyberg. Hon växte upp i Uppsala under andra världskriget med stora ambitioner för sitt liv. Genom äktenskapet med John Kahle, flykting undan nazisterna och sedermera diplomat för det nya demokratiska Västtyskland, tog hon sig ut i världen.
    Hon har arbetat och rört sig både bland de rika och privilegierade och de fattiga och desperata. Hennes memoarer blir en skildring av hela det moderna 1900-talet.
    Sigrid Kahle tilldelades LundeQ's litteraturpris år 2003 för sin biografi Jag valde mitt liv.

Sommaren 2002 fyllde Jan Myrdal 75 år. Han börjar få ont om tid. Framtiden ligger redan bakom honom som en avlagd ryggsäck. Han lider av gubbsjuka.
    Det är inte den vanliga gubbsjukan som är Jan Myrdals problem. Han dräglar inte efter småflickor, och inte heller skrämmer honom impotensen. Han har ont om tid för att hinna bli klar med den livsuppgift som han ställde sig för drygt ett halvsekel sedan. Det börjar bli ont om tid för att föra samtalen med vännerna till punkt. Med Florry – hon som på ett plan var den varelse som stod honom närmast – är det redan för sent.
    Men Jan Myrdal har inte bara ont om tid. Han har också ont i tiden. Det är en ond tid när gubbarna blir eländiga eftersom de görs värdelösa, när välfärdssystemen avskaffas och de fattiga ute i världen bombas till lydnad.
    Som ingen annan svensk författare knyter Jan Myrdal ihop det privata med det allmänna, visar hur demens och långvårdselände, sviktande kroppsfunktioner och moderna ättestupor hänger ihop. Att ålderdomen – också den privata – inte är en biologisk fråga utan en samhällelig.

---

Författaren berättar om sin uppväxt på 1930-talet. Han tillbringade sina första år i herrgårdsmiljö och flyttades sedan över i stadsmiljö. Berättelsen är författarens uppgörelse med sina föräldrar, som betraktade honom som ett problembarn.
    Skildringen av hans första år slog ned som en bomb i folkhemmet när den kom ut 1982, inte minst tack vare Myrdals starka skildring av sina föräldrars problem med att älska sitt barn lika mycket som de älskade folket och socialdemokratin.
    Barndom blev inledning till den självbiografiska svit vars femte del, Maj, En kärlek, utkom 1998.

---

Jan Myrdal föddes den 19 juli 1927 i Stockholm. Han är son till Alva och Gunnar Myrdal.
    Ordförande i Svensk-kinesiska föreningen 1968–1971, Svensk-kinesiska vänskapsförbundet 1971–1973 (hedersordförande 1973), utgivare av och styrelseordförande i tidskriften Folket i bild/Kulturfront 1971–1972 och 1987–1989.
    Litterär hedersdoktor vid Upsala College i New Jersey 1980, filosofie hedersdoktor vid Nankai University i Tianjin, Kina.

Wilhelm Jacobsson försvinner spårlöst på Gotlandsbåten. Han är en småbonde som hankar sig fram, egensinnig och i ständig träta med sina grannar. Han är gift med ”byhoran”.
    Mona Jacobsson har alltid varit utsatt: Mobbad i skolan och med knäckt självkänsla. Hon blir med barn när hon är 15 år. ”Fader okänd.”
    Maria Wern och hennes kolleger Hartman och Arvidsson sommarvikarierar på Gotland. Den berömda Medeltidsveckan pågår. Fallet med den försvunne hamnar på deras bord.
    Under pågående utredning hittar en semesterseglare av en slump ett lillfinger i en plastpåse i vattnet. Några dagar senare är en äldre dam är ute och rastar sonens rottweiler. Hunden rymmer, börjar gräva i ett stenröse och gräver upp ett lik – Wilhelms. Lillfingret är hans.
    Utredningen av mordet på Wilhelm står dock och stampar. Mördaren är fortfarande på fri fot och ytterligare mord inträffar. Vad har den gamla distriktsköterskan Svea gjort för ont? Och varför vill någon silversmeden Birgitta illa – och just på hennes möhippa? Men den unge aspiranten på polisstationen har fått förtroende för Maria Wern och tack vare hans upplysningar kan mysterierna skingras och ännu ett mord förhindras i sista minuten.

---

Anna Jansson är född 1958 i Visby, där hon också växte upp. Hon arbetar numera som sjuksköterska i Örebro och har som hon säger "bytt havsutsikt mot inland på grund av kärlek". Hon har man och tre barn.
    Hon har många strängar på sin lyra och musiken är en viktig del av hennes liv. Hon har bland annat tonsatt den Ferlindikt som fått stå som motto för den första romanen Stum sitter guden som utkom 2000 och som har sålts till flera länder. Våren 2001 utkom Alla de stillsamma döda, i vilken vi återfinner polisen Maria Wern. I juni 2002 utkom Må döden sova och i juni 2003 kom Silverkronan.
    Anna Jansson medverkar även regelbundet som krönikör i Nerikes Allehanda och Gotlands Allehanda.

En noga utformad samling berättelser som hänger ihop med varandra, griper in i varandra och ibland handlar om samma saker.
    Det må sedan gälla det yttersta uppdrag som en son får av sin far; den laddning som kan uppstå när en julgransförsäljare får en kvinna att öppna sin börs; eller de situationer där det inte finns något annat val än att behålla stövlarna på.
    Filmen "Veranda för en tenor" bygger på en av novellerna.

---

Klas Östergren är född 1955 i Stockholm. Han debuterade 1975 med Attila, som följdes av Ismael och Fantomerna, tre självbiografiskt färgade böcker. Sitt stora publika genombrott fick han med Gentlemen, en modern pastisch på Strindbergs Röda rummet. Det fränt samhällskritiska perspektivet fördes vidare i Fattiga riddare och stora svenskar. Den kritikerhyllade, informella trilogin Ankare, Handelsmän och partisaner och Under i september har närmast karaktären av kammarspel, som skildrar utsatthet och mänskliga tillkortakommanden.
    Östergren har haft stora framgångar som manusförfattare för TV (Offer och gärningsmän och Soldater i månsken) och film (bl.a. den uppmärksammade långfilmen Veranda för en tenor, som bygger på en av novellerna i Med stövlarna på). Han har också översatt dramatik och gjort en nyöversättning av Salingers klassiska Räddaren i nöden.
    Sedan många år är han bosatt på Österlen i Skåne.

Strindbergs Tsarens kurir eller sågfilarens hemligheter ligger i ton och argument mycket nära andra av tidens antimilitaristiska pamfletter. Socialdemokraterna Fabian Månsson och Gustav Möller utgav vardera en stridsskrift mot F-båten (Sven Hedins förslag om insamlig till en pansarbåt för att upprusta försvaret), och fredsaktivisten Carl Sundblad publicerade under pseudonymen Harald Svenske likaså ett »Svar på Hedins Varningsord«. Strindbergs fördömande av Sven Hedin som forskningsresande och försvarsagitator gick igen hos de andra broschyrförfattarna.
    Några egentliga motargument fördes inte fram i den konservativa pressen, utan Strindbergs artikelserie bemöttes huvudsakligen med tystnad.

---

På kvinnofängelset sitter den unga Tanja, dömd till ett långt straff för narkotikasmuggling – ett brott som hon säger sig vara oskyldig till. Hon är förtvivlad och söker hjälp hos fängelseprästen Ingrid. Men bakom hennes oskyldiga yttre anar Ingrid något annat, långt mycket farligare. Är Tanja verkligen den hon utger sig för att vara? Och varför blir Ingrid hotad när hon tar kontakt med människor i Tanjas omgivning?
    Tillvaron ter sig alltmer skrämmande för Ingrid och hon dras in i ett ondskefullt spel som utsätter såväl henne själv som andra människor för livsfara. Bit för bit blottläggs det psykologiska spelet mellan människor som både hatar och älskar gränslöst.
    Kärleken skär djupa sår är både en kärleksroman med många bottnar och en spännande psykologisk thriller.

---

Helena von Zweigbergk är född 1959. Hon är uppvuxen i Stockholm där hon fortfarande bor. Hon är journalist och författare.
    Helena von Zweigbergk är mest känd från radioprogrammet "Spanarna" i kanal P3. Hon skriver också för tidningen Metro. Hennes debut som krimninalförfattare kom med antologin Mord i midsommartid (2000).

Den 19/12 1910 utkom artiklarna (som tidigare publicerats i Aftontidningen) på Frams förlag under titeln Religiös renässans eller religion mot teologi. Upplagan omfattade 2000 exemplar och "broschyren" kostade 75 öre. (Frams papper, Arbetarrörelsens arkiv.)
    I Stormklockan 14/1 1911 annonserade förlaget för boken och citerade ur ett brev från Nathan Söderblom till Fredrik Ström den 24/11 1910: »Den som vill lära känna Strindbergs milda försonliga religion, så olik dogmkristendomens, kan göra det genom detta bokarbete. Om denna bok skriver professor N. Söderblom, att det är 'fängslande som allt vad den store mästaren skriver.'«

---

Den sjö är vackrast som ett svanpar vaktar
och himlen blåast när den sky ses blänka
vars avbild i sin spegel de betraktar:

en vit svan, ensam hanne eller änka
som låter sig fördrivas utan vrede.
Kvar finns ett privilegium att kränka

ett sista i den stora massans skede.
Än är det stolta arvet ej förskringat.
Av vassrör gungar med sju ägg ett rede,
...
(Ur Sommarpastoral i diktsamlingen Terziner i okonstens tid (1958).

---

Hjalmar Gullberg, född 1898 i Malmö, död 1961.Fadern grosshandlare, uppfostrad i arbetarhem i Malmö. Studentexamen där 1917. Filosofie magister i Lund 1923, filosofie licentiat 1927. Litterär rådgivare vid Dramatiska teatern 1934, teaterchef i Raditjänst 1936–50.
    Invald i samfundet De Nio 1937, i Svenska akademien 1940 (stol 7). Filosofie hedersdoktor i Lund 1944.

De gav efter för en häftig passion. Följden blev ett ödesdrama värre än de någonsin kunnat föreställa sig. En ny psykologisk thriller i bästa Frimanssonklass.
    Inger Frimansson återvänder här till den för henne typiska stilen och atmosfären. På de första femtio sidorna har redan ödesdramats konturer ritats och det första mordet – egentligen ett dråp i hastigt mod – begåtts. Handlingen äger rum på den svenska landsbygden där jordbruk läggs ned och hästgårdar uppstår i deras ställe. Lantbrukarsonen Tobias är författare, bosatt i Södertälje.
    Han återvänder nu till pappa Carl-Sigvards gård för att bistå den krasslige fadern med att ta in djuren efter sommarbetet. Mellan sonen och faderns betydligt yngre sambo Sabina uppstår en häftig passion. Den slutar med lönnlig älskog, och med att ett vittne röjs ur vägen; följden höljs i kval, skuld och elände ...

---

Inger Frimansson föddes 1944 i Stockholm och växte upp på olika platser som Muskö, Gotland, Småland och Jönköping. Idag är hon bosatt i Södertälje utanför Stockholm där hon bor med sin make.
    Under sin ungdomstid vann Inger Frimansson ett antal litterära tävlingar (bl.a. det s.k. Lilla Nobelpriset 1963), men inte förrän 1984 kom hennes skönlitterära debut med Dubbelsängen. Inger Frimansson riktade således tidigt in sig på att bli författare, men började sin skrivande yrkesbana först som journalist.

I ett avsides beläget garage påträffas två nakna och blodiga lik, ett kvinnligt och ett manligt.
    Polisen behöver bara kasta en blick på de döda för att inse att bägge har fallit offer för en våldsverkare. Det brutala dubbelmordet skakar Staden. Samtidigt ges upphov till illa sinnat skvaller. Vad gjorde egentligen de båda därinne i garaget?
    Vid tidpunkten för den fasansfulla upptäckten är några av kriminalarna engagerade i jakten på den anonyme person som trakasserat ett flertal kvinnor med kusliga och hotfulla telefonsamtal.
    Efter det makabra fyndet i garaget ställer sig kommissarie Sten Wall och hans medarbetare den ofrånkomliga frågan:
    Finns det något samband mellan dubbelmorden och telefonterrorn?

---

Björn Hellberg är född 1944 och utbildade sig till journalist. Han är en internationellt erkänd tennisexpert. Med 25 tennisböcker och flera nationella och internationella uppdrag inom tennis är han en av de främsta inom tennissporten.
    Björn är också en känd personlighet på TV, bl.a. som domare i På spåret. Men han har också stor framgång som deckarförfattare, hittills tolv kriminalromaner samt en roman.

Strindbergs Folkstaten blev inte på långt när föremål för den uppmärksamhet som ägnats Tal till svenska nationen. Niklas A. Lindhult granskade i Från Svenska Statsförvaltningen (nr 6, 1910) Strindbergs artikel Konungaförsäkran och fann att författaren gjort sig skyldig till många misstag i sin tolkning av juridiska och statsrättsliga frågor.
    Den liberala och konservativa pressen kritiserade i förta hand Strindbergs bruk av sina källor. Behållningen sades vara »några slagord, expressiva nog vid flyktig genomläsning, ohållbara för hvarje eftertanke« (Svenska Dagbladet 25/9 1910).
    I Stockholms Dagblad (17/11 1910) sammanfattade Verner Söderberg sina kritiska synpunkter:
    "Socialisterna ha visserligen insett och uppskattat det Strindbergska kroniska missnöjets agitationsvärde, men därtill besticker sig också hans Folkstatsartiklars politiska betydelse. Deras nästan enda journalistiska förtjänst är de fyndiga rubrikerna, och litterärt sedt äro de vårdslöst hopkomna hastverk af endast kuriositetsintresse."

---

"Välkomna till en liten landsortsstad i Syditalien. Välkomna till det lilla grymma Pompeji"
    Pompeji år 78–79, alldeles före katastrofen. Publius Paquius Proculus, tidigare borgmästare, tampas med svåra familjeangelägenheter. Mimerskan Methe är olyckligt kär. Den kristna Maria får problem när det dyker upp brev från Paulus. Värdshusvärden Sittius, varm anhängare av den avlidne kejsar Nero, hyr ut sin lokal på Bordellgränd till vem det vara månde.
    Och över alla, i vad som kan tyckas vara kulissen, vakar den mäktiga vulkanen Vesuvius. Förälskad som han är skriver han kärleksbrev till alla människor och gör än så länge inget annat väsen av sig. Det är det däremot andra som gör. Vem ligger till exempel bakom stöldhärvan? Och är det möjligt att solur kan gå fel?
    I Pompeji gjuter Maja Lundgren liv i en stad som vi än i dag kan vandra omkring i. Hon berättar fantasifullt och levande om de människor som en gång rörde sig på Pompejis gator och torg, i patricierhus, på värdshus och bordeller. Myter och anekdoter vävs in i skildringen av en slitsam vardag. Det är en lustfylld och vanvördig berättelse, rik på både egensinniga karaktärer och vilda upptåg.

---

Maja Lundgren är född 1965 i Stockholm. Hon är verksam som skribent på Aftonbladets kultursida och som översättare från engelska och franska. Mellan 1993–97 skrev hon krönikor i tidskriften 90-tal.
    Hon debuterade som författare 1993 med romanen Sprickan i ögat. Våren 2001 kommer hennes andra roman Pompeji i vilken hon utifrån de människor som verkligen levde i Pompeji skapar en fiktiv historia om vad som hände där och hur de levde sina liv. Liksom hennes texter i allmänhet präglas också romanen av en absurdistisk ton.

Med artikeln » Faraon-dyrkan« i Afton-Tidningen 29/4 1910 inledde August Strindberg sin sista stora kampanj. Den gav upphov till Strindbergsfejden, den mest uppmärksammade pressfejden i svensk litteratur.
    Strindberg tog i den upprörda tid som följde efter unionsupplösningen 1905 och storstrejken 1909 till orda i estetiska, litterära, religiösa och politiska frågor. Diatriber (strids- eller smädeskrift; hätskt utfall) som idag blivit klassiska riktades mot framför allt litterära konkurrenter som Vener von Heidenstam och rivaler om offentlighetens gunst som upptäcksresanden som Sven Hedin.

---

August Strindberg föddes den 22 januari 1849. Strindberg är en av svensk litteraturs mångsidigaste begåvning. Hans insats främst inom dramatiken blev banbrytande också för världslitteraturen. Han växte upp i en borgerlig stockholmsmiljö, studerade i Uppsala och därefter en tid tjänsteman vid Kungliga biblioteket.
    Om Strindberg finns en ytterligt rikhaltig litteratur. Han avled den 14 maj 1912.

Det gör ont att gå genom väggar, man blir sjuk av det
men det är nödvändigt.
Världen är en. Men väggar ...
Och väggen är en del av dig själv –
man vet det eller vet det inte men det är så för alla
utom för små barn. För dem ingen vägg.

Den klara himlen har ställt sig på lut mot väggen.
Det är som en bön till det tomma.
Och det tomma vänder sitt ansikte till oss
och viskar
"Jag är inte tom, jag är öppen".

---

Tomas Tranströmer är född 1931 i Stockholm. Fadern redaktör. Filosofie kandidat 1956. Anställd vid Stockholms universitets psykotekniska institution 1957–60, därefter psykolog, vid Arbetsmarknadsinstitutet i Västerås från 1980.
    Bellmanspriset 1966. De Nios pris 1979 (delat). Kellgrenpriset och Petrarcapriset 1981. Litteraturfrämjandets stora pris 1982. Pilotpriset 1988. Nordiska rådets litteraturpris 1990. Augustpriset 1996.

»I den kommersiella veckopressens grottekvarn mals de bästa och ädlaste journalistiska föresatser lätt till småflis. Jag vet, ty jag var där.«
    Erik Ponti är en ung och framåtsträvande juridikstuderande. Mest av en slump hamnar han i en journalistkarriär på tidningen Aktuellt för Män. Med goda avsikter och höga ideal kastar han sig in i en värld, där drömmen om det Stora Avslöjandet ständigt överskuggar allt annat. En värld där glasen på krogen är djupare än tidningsledningens intresse för moral och god journalistik.
    Eriks öden och äventyr i branschen blir en gnistrande rolig, spännande och bitande satirisk roman om tidningsvärlden. En skildring som tre decennier efter att boken ursprungligen utkom fortfarande är aktuell.

---

Jan Guillou är född 1944. Han debuterade som författare med romanen Om kriget kommer 1971 och har sedan dess utgivit över tjugo böcker. De tio romanerna om Carl Hamilton har slagit upplagerekord i Sverige och sålt i sammanlagt ca 5 miljoner exemplar.
    Jan Guillou har varit verksam som journalist i tidningar, tidskrifter och TV sedan 1966 samt skrivit pjäser för scen och TV.

"Charlotte Cleve skulle under återstoden av sitt liv förebrå sig själv för sin sons död därför att hon hade beslutat att servera morsdagsmiddagen klockan sex på kvällen i stället för mitt på dagen, efter kyrkan, då familjen Cleve i normala fall åt den."
    Man höll på att förbereda festen den där ödesdigra dagen för tolv år sedan. Charlotte ropade in barnen men Robin kom inte. Det var grannfrun som upptäckte honom, hängande strypt ute i trädgården på baksidan.
    När det skedde var Harriet nyfödd men nu har hon hunnit bli en kavat tolvåring. Efter Robins död lade sig en förlamande stämning över det sargade hemmet. För struktur och ordning står den svarta husan Ida medan Harriets mamma och systern Allison rör sig sömngångaraktigt mellan sängar och tv-soffan, ovilliga att delta i den vardagliga verkligheten.
    Harriet får sköta sig själv, på gott och ont. Trots Harriets envisa frågor är det ingen som vill berätta om hennes storebror. I familjen Cleve talar man nämligen om allt, allt utom Robin. Med bästa kompisen Hely i släptåg bestämmer sig Harriet för att på egen hand undersöka sin storebrors död.

---

Donna Tartt är född 1963 och uppvuxen i Greenwood Mississippi, USA.
    Hon debuterade 1992 med Den hemliga historien som handlade om några studenters allt mer accelererande intellektuella lekar som oundvikligen ledde mot en katastrof. Romanen blev en enorm succé och översattes till tjugotre språk.
    Donna Tartt är även verksam som essäist och kritiker.