Lars Gustafsson lever – och kan se tillbaka på – ett författarliv som är osedvanligt rikt på skiftande erfarenheter och miljöer.
    I dessa "vertikala memoarer" berättar han med skarpblick, ömhet och humor om möten, människor, städer och skeenden.
    Med "vertikala" menar han att berättelsen inte beskriver en fortlöpande linje. Snarare är det fråga om nedslag – brunnsborrningar skulle man kunna säga – här och var i terrängen til ett synnerligen vidsträckt landskap.
 

---

I Fru Sorgedahls vackra vita armar återvänder Lars Gustafsson till sin ungdoms trakter, som vi minns dem från Sprickorna i muren: femtiotalets Västerås och de små västmanländska orterna däromkring. Berättaren är en gammal universitetslärare, svenskfödd men sedan decennier bosatt i Oxford, som nu på sin ålders höst upptäcker att något har hänt med hans minnen. Det förgångna ligger tätt intill, det som hände igår på ljusårs avstånd. ”Allting börjar överallt. Det finns inget särskilt ställe som är början.”
    Ansträngningslöst, fritt och till synes förstrött rör sig Lars Gustafsson mellan berättelse och reflexion, mellan tider och platser i sin roman. Han kan återkalla doften av sankängarna vid Norra Nadden och titta in i gamla mörka våningar från förra sekelskiftet. Han följer de filosofiska diskussionerna mellan gymnasisterna i pannrummet där de brukade träffas.
    Överallt, som om de bara legat där och väntat, börjar berättelserna växa ... Om ett sentida fall av böldpest. Om pastor Dufvenberg och hans demoniska hund. Om den sönderrostade orgeln i Haraker som genom ett märkligt ingripande får liv igen. Och sist men inte minst de båda kärlekshistorierna som flätas in i varandra: med Ingela, Gjutarns egensinniga dotter, och med den mer erfarna fru Sorgedal.
    Så flödande infallsrik, så obekymrat meddelsam var det längesen vi mötte Lars Gustafsson som berättare. För att citera hans gamle fellow i Oxford: ”Det är kanske inte alldeles överraskande att åhörarna vacklade ut i den stenkolsdoftande höstkvällen med en lätt känsla av svindel efter en sådan föreläsning.”

---

Om sitt liv, om de försvunna och om dem som ännu finns kvar
    I öppningsscenen möter vi Windy i sin frisersalong. Professorn, stamkund sedan många år, har just satt sig tillrätta för en regelbundet återkommande hårklippning.
    Ännu kortare? frågar Windy, vill professorn verkligen se ut som en marinsoldat? Vad har professorn emot sitt eget hår? Ja, förlåt. Men jag säger som det är. Jag är en uppriktig människa.
    Och så pratar hon vidare. Om högt och lågt. Om stort och smått. Ungefär som hårfrisörer förväntas göra. Windy pratar och professorn lyssnar. Ja, han får knappt en syl i vädret. Av Windys kommentarer och av monologens utveckling förstår man att professorn då och då måste ha nickat, nekat, opponerat sig eller fällt en kort kommentar. Men det är Windys röst som mal på.
    På ett ytligt plan är Windy berättar en enda lång monolog i realtid. Boken tar inte mycket längre tid att läsa än det tar att klippa håret. Men successivt tar Windy upp nya och oväntade samtalsämnen. Det visar sig att hon har övernaturliga förmågor. Hon kan tala med de döda och hon har nyheter från änglarna att förmedla.
    Trots sitt ringa omfång är Windy berättar en stor liten bok. En bok som tar läsaren med sig i hisnande tankesprång, existensiella frågeställningar och häpnadsväckande associationsbanor. Under berättelsens gång antar Windy en skepnad som närmast påminner om de antika sibyllorna, de sierskor som konsulterades av makten vid annalkande kriser och katastrofer.

---

Lars Gustafsson är född 1936 i Västerås. Efter studentexamen studerade han litteraturhistoria, estetik, sociologi och filosofi vid Uppsala universitet. Blev fil.lic. 1961 och började därefter som andre redaktör för Bonniers Litterära Magasin (BLM). Blev huvud-redaktör 1966.
    Han flyttade till Berlin som stipendiat och blev kvar där i två år. 1974 blev han Thord Gray Professor vid University of Texas. Doktor i Uppsala 1978.
    1981 konverterade Gustafsson till judendomen. 1983 utvandrade han till Austin, Texas, där han tjänstgör som adjungerad professor i germanska studier och i filosofi vid University of Texas.

Wiljam Åkesson, socialdemokraternas starke man i Västerås, hittas brutalt mördad hemma i sin villa på pensionsdagen. Inget i hans stillsamma liv talar för att någon kunde hata honom så djupt. Vid samma tidpunkt bestämmer sig A-lagaren Olavi Andersson för att sluta dricka och ordna upp sitt liv. Han har saker han måste göra innan han dör.
    Elina Wiik och Västeråspolisen famlar i blindo efter motiv och ledtrådar när så ett nytt mord inträffar, denna gång i Göteborg. Det visar sig att samma pistol har använts vid båda morden. I jakten på dubbelmördaren leder spåren tillbaka till kalla krigets dagar, IB och registreringen av kommunister.
    Elina uppdagar inte bara obehagliga sanningar om folk-hemmets mörka sidor, utan även om sig själv och sina närmaste ... Snart inser hon att ett tredje offer står på tur. Frågan är bara vem som hinner först fram, Elina Wiik eller mördaren?
    Sjung som en fågel är den andra fristående delen i serien om Elina Wiik på Västeråspolisen. Första stenen utkom 2001 och fick väldigt goda recensioner.

---

Thomas Kanger, född 1951, är journalist och författare. Han har i åtta år varit verksam som reporter på Kalla Fakta. Under den oroliga hösten 2000 var han TV4:s korrespondent i Jerusalem. Tidigare har han publicerat Mordet på Olof Palme och Kommunistjägarna (tillsammans med Jonas Gummesson), som belönades med det prestigefyllda Vilhelm Moberg-priset.
    Tomas Kanger romandebuterade 2001 med Första stenen.

Harvardprofessorn i religiös symbolik, Robert Langdon, kallas i sista stund in för att hålla en kvällsföreläsning i Capitolium, Washington. Men bara minuter efter hans ankomst hittas ett märkvärdigt föremål i byggnadens rotunda. Det är dessutom kryptiskt kodat med fem olika symboler. Langdon förstår att budskapet är en uråldrig åkallan, menad att locka dess mottagare in i en sedan länge förlorad värld av hemlig visdom.
    När Langdon inser att hans mentor, Peter Solomon - filantrop och framstående frimurare – brutalt kidnappats, förstår han att det enda sättet att rädda sin väns liv är att hörsamma den mystiska uppmaningen och följa den vart den än leder honom. Han sveps in i en värld av beslöjade historier, gåtfulla ikoner och förborgade koder som tycks leda honom mot en ofattbar sanning.
    Robert Langdons tredje äventyr, uppföljaren till Änglar och demoner och Da Vinci-koden, är en händelse i bokvärlden som saknar motstycke.
    Sällan har en läsupplevelse varit mer efterlängtad. Sedan Da Vinci-koden utkom 2003 (2004 i Sverige) har över 80 miljoner exemplar av Browns böcker sålts världen över. Nu fortsätter läsäventyret med Den förlorade symbolen.

---

Dan Brown, amerikan, utbildade sig vid Amherst College och Phillips Exeter Academy, där han sedan arbetat som lärare i engelska fram till sin författardebut 1996, spänningsromanen Digital Fortress. Sedan följde tekno-thrillern Deception Point, och med den tredje romanen, Änglar och demoner (utkom januari 2005 på svenska), introducerade han huvudpersonen, Harvard-professorn i symbolik, Robert Langdon.
    Han återkommer i Da Vinci-koden, som är den första boken av Dan Brown som översatts till svenska – och den utan jämförelse mest sålda boken i USA 2003.
    I cirkelns var tredje boken av Dan Brown som utkom på svenska efter Änglar och demoner och Da Vinci-koden.

Från vadställe till världens centrum – Roms dramatiska historia under tusen år.
    Roma är den fascinerande historien om staden Rom, från den tid då den bara var en ö nära ett vadställe över Tibern. Vi får lära känna slavar och patricier, matronor och vestaler, generaler och byggmästare -- en del av personerna är historiska, andra rent fiktiva Vi får se legender födas och historiska milstolpar passeras: Romulus och Remus, sabinskornas bortrövande, de puniska krigen, mordet på Caesar. De som bevittnar dessa händelser och spelar nyckelrollerna är ättlingar till två av Roms första familjer, klanerna Poitius och Pinarius. En av dem blir Romulus förtrogne, en annan blir en slav som lyckas locka en vestalisk jungfru att bryta sina löften. En blir massmördare, en annan Julius Caesars arvinge. En mystisk talisman, äldre än staden själv, binder generationerna samman under de 1000 år berättelsen omfattar.
    Steven Saylors mustiga berättarmaner och historiska detaljkunskaper är välkända för svenska läsare efter bokserien om Gordianus Hittaren, privatdetektiven från antikens Rom.

---

Steven Saylor föddes i USA 1956. Han har hittills skrivit nio romaner där Gordianus har huvudrollen, varav Romarblod och I Hades käftar är de två första översatta till svenska av Charlotte Hjukström.
     Uppslaget till deckarserien om Gordianus fick han när han stötte på Ciceros försvarstal från 100-talet f.Kr. Själv säger Saylor: "Antikens Rom erbjuder en skattkista av konspirationer, sängkammardramer, skandaler och sist men inte minst autentiska mordfall att ösa ur."

Barcelona på 1920-talet. De fördömdas stad.
    Den unge David Martín har bosatt sig i ett gammalt förfallet tornhus i stadsdelen El Raval. Han arbetar som journalist men skriver också skräckromantiska berättelser och är på väg att slå igenom som bestsellerförfattare. Men allt blir inte som han tänkt sig. Hans liv förmörkas av en olycklig kärlekshistoria. Och det kontrakt han tecknat med förläggarna Barrido och Escobillas visar sig vara ett slavkontrakt.
    En dag får David ett brev, med ett lacksigill i form av en ängel, från en mystisk man som kallar sig Andreas Corelli. Han påstår sig vara förläggare och ger David ett erbjudande som han inte kan motstå: han vill att David ska ägna ett år åt att skriva en bok åt honom, en bok av ett slag som världen aldrig tidigare skådat. I utbyte ska han få en stor summa pengar – och kanske något annat…
    Är det djävulen eller en ängel som David ingått avtal med? Corelli tycks dyka upp överallt i hans liv, och tycks veta allt om honom.
    I det hus där David slagit sig ner har det tidigare bott en annan författare, som ingått samma avtal med Corelli som David – och som sedan hittats död, kanske mördad. David börjar forska i fallet – och är snart fångad i en gåtfull och mardrömslik labyrint ur vilken det inte tycks finnas någon utväg.
    Ängelns lek förflyttar oss på nytt till den Barcelonas skymningsvärld och ”De bortglömda böckernas gravkammare” som vi lärde känna i Carlos Ruiz Zafóns förra bok, Vindens skugga. I denna nya äventyrsrika och fantastiska berättelse visar Zafón än en gång vilken unik och mästerlig författare han är.

---

Carlos Ruiz Zafón är född i Barcelona 1964. Mamman är katalanska, pappan från sydspanien. Carlos Ruiz Zafón talar och skriver på spanska, inte katalanska. I många år arbetade Carlos Ruiz Zafón som reklamare.
    Hans första bok var ungdomsromanen El príncipe de la niebla, blev en framgång och vann ett ansett pris för barnlitteratur. Den följdes av ytterligare ett par ungdomsböcker. 1994 flyttade Carlos Ruiz Zafón till Los Angeles, USA, där han arbetade som manusförfattare i Hollywoods filmindustri. Under åren i Los Angeles skrev han sin första vuxenroman, La sombra del viento, Vindens skugga, som kom ut i Spanien 2001.
    Hösten 2004 flyttade Carlos Ruiz Zafón tillbaka till hemstaden Barcelona.

Begrav mitt hjärtavid Wounded Knee är en av de verkligt klassiska indianskildringarna. När boken först utkom 1970 väckte den stor uppmärksamhet och bidrog till att förändra synen på Nordamerikas urinvånare och deras historia. För första gången skildrades i en bok med massupplaga den mytomspunna erövringen av vilda västern ur indianernas perspektiv. Boken utsågs 1995 till en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker av New York Public Library.
    Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee beskriver hur USA under åren 1860–1890 koloniserar de vidsträckta indianterritorierna mellan Mississippi och Kalifornien. Men trots de vitas överlägsenhet vad gäller till exempel beväpning och numerär lyckas apacher, cheyenner, comancher, siouxer och andra stammar bjuda inkräktarna ett oväntat hårt motstånd.
    I Arizona gäckar indianhövdingar som Cochise och Geronimo fienden i ett kvartssekel med sin gerillakrigföring. Längs Bozemanvägen till Montana tvingas »blårockarna« att lämna sina fort och dra sig tillbaka efter Red Clouds framgångsrika krig. Vid Little Bighorn nedgör Crazy Horse och Sitting Bull general Custers Seventh Cavalry till sista man.
    Men till slut tvingas indianerna att ge sig för övermakten och låta sig förpassas till reservat. Men det rättvisepatos och den motståndsvilja som de visar prov på i denna sin sista strid – har gjort deras namn och kultur beundrade av eftervärlden. Dee Brown kallar dem »de kanske mest heroiska amerikaner som någonsin levat«.
    Denna utgåva av Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee är utökad med över hundra sidor och är den första fullständiga utgåva som publicerats
i Sverige. Kulturantropologen Mikael Kurkiala har skrivit ett förord.

---

Dorris Alexander Brown – eller Dee Brown som han föredrog att bli kallad – föddes den 29 februari 1908 i ett skogshuggarläger nära Alberta i Louisiana. Efter att hans far dött, när Dee Brown var fem år, flyttade han tillsammans med sin mor och sina två systrar till Arkansas.
    Redan som liten pojke väcktes Dee Browns intresse för Västern. Hans mormor kunde berätta många historier för honom om sin fars vän Davy Crocket. Dessa historier inspirerade honom senare till den litterära debuten, romanen Wave High The Banner från 1942. Stor betydelse för Browns framtida inriktning hade också en lärare på Arkansas State Teachers College som tog honom med på två sommarresor västerut. ”Han omvandlade mig till en Västernfantatiker”, har Brown sagt i en intervju.
    Redan i tjugoårsåldern började Dee Brown arbeta som bibliotekarie, först i Conway, Arkansas, och sedan i Urbana, Illinois, där han han kom att stanna fram till pensioneringen.
    Sammanlagt skrev Dee Brown tjugonio böcker, varav elva romaner. Så gott som alla med temat den amerikanska västern. Den sista boken, romanen The Way to a Bright Star, publicerades så sent som 1998, när författaren var nittio år.
    Den i särklass mest framgångsrika och inflytelserika av Dee Browns böcker är Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Den utkom första gången 1970 och fick omedelbart ett enormt genomslag. Boken kom att spela en viktig roll för den politiska mobiliseringen bland Nordamerikas urinvånare på 1970-talet.
    Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee har sålt i över fem miljoner exemplar och utkommer ständigt i nya upplagor. 1995 utsågs den av New York Public Library till en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker.
    I The Westerners från 1974 skrev Brown några rader som kanske säger något om vad hans ambitioner med boken var: ”Västern är en tragedi med komiska mellanspel. Det är en historia om gott och ont, en moralitetsdrama med personifierade abstraktioner. Bara en episk poet, en Homeros, kan förstå den amerikanska västern och ­besjunga dess väsen i en kompakt volym.”
    Dee Brown dog i sitt hem i Little Rock, Arkansas, den 12 december 2002.