Det här är en lista över lästa böcker och de som skrivit dem.
Välj månad och år här:
Välj månad och år här:
Uppdaterad 2020-11-23
Eller klicka på någon av länkarna nedan:
Vild irisav Louise Glück
Vild iris är en bok full av röster om att inte kunna kommunicera. Trädgårdens växter kommer till tals, liksom deras trädgårdsmästare och ett gudaväsen. De betraktar varandra med lika delar ömhet och främlingsskap, alla med direkta och krävande röster som fruktar döden såväl som livet och dess förgänglighet. Blommorna fokuserar på vårens ankomst efter vinterns kalla nätter och för trädgårdsmästaren blir skötseln ett sätt att undvika en haltande relation. Rösterna blir till en blick ner i våra egna inre djup och brottas med förtvivlan, döden, återfödsel och ensamhet.
Louise Glück öddes 1943 i New York och har sedan debuten 1968 utkommit med tolv diktsamlingar. Hon är en av den amerikanska lyrikens mest beundrade och inflytelserika poeter som 2020 belönades med Tomas Tranströmer-priset samt Nobelpriset med motiveringen: “för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell.”
Hon introducerades på svenska 2017 med Averno i översättning av Jonas Brun. 2019 fortsatte vi utgivningen, då med hennes bok Ararat i översättning av Stewe Claeson, dessa följdes sedan av Vild iris och Meadowlands under 2020.
Hon introducerades på svenska 2017 med Averno i översättning av Jonas Brun. 2019 fortsatte vi utgivningen, då med hennes bok Ararat i översättning av Stewe Claeson, dessa följdes sedan av Vild iris och Meadowlands under 2020.
Ilska, desperation och lömska försåtav Roddy Nilsson, Marie Eriksson
Kvinnors våld har med undantag av barnamord inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.
I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.
Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.
I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.
Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.
Roddy Nilsson är professor i historia vid Göteborgs universitet. Hans forskning har framförallt rört sig inom områdena historisk kriminologi, kriminalpolitik och sociala problem.
Marie Eriksson är historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot genus och våld.