En septembervecka i slutet av sextiotalet får den värmländska köpingen Sunne oväntat besök. Besökaren kommer bokstavligen från månen: till Sunne, där astronauten varit i sin ungdom, anländer han med sin mors aska, som följt honom genom världsrymden.
    Detta är upptakten till den historia som Stellan Jonsson Lök, autografjägare och ensamstående butiksinnehavare, berättar i Göran Tunströms senaste roman Berömda män som varit i Sunne. Det är en berättelse om världsrymden och människosjälen, det löjliga och det storslagna, heligt och profant, drömmar och tillkortakommanden. Förutom astronauten Ed Oldin och Stellan Jonsson Lök, möter vi hötorgsmålare Pihlgren, prosten Cederblom, den blonda Isabelle, redaktör Gobi Fransson och Lena Vergelius – vägvisare i själens rymder.
    Göran Tunström är tillbaka i Sunne, universum, för att fortsätta berättelsen om de människor som vi skymtade redan i Juloratoriet och Tjuven. Berömda män som varit i Sunne är en roman där medkänslan är lika stark som fabuleringsglädjen.

---

Göran Tunström är född 1937 i Sunne. Hans barndoms Sunne gav inspiration till hans böcker. Han hade akademiska studier från Uppsala och Göteborg bakom sig.
    Trots att Göran under längre perioder vistades utomlands låg hans författarskap kvar i Sverige och Sunne. Hans första verk Inringningen kom ut 1958. Därefter skrev han ett antal böcker. Den mest kända är Juloratoriet, som skrevs 1983 och blev film 1996.
    Tunström blev belönad med ett flertal priser: Nordiska rådets litteraturpris, Litteraturfrämjandets stora romanpris och Selma Lagerlöfsstiftelsens litteraturpris. Med romanen Berömda män som varit i Sunne fick han 1998 det prestigefyllda Augustpriset.

Ofredsår skildrar det kaotiska 1600-talet när Sverige steg upp från att vara en obetydlig stat i Europas utkant till att bli en av de stormakter som styrde kontinentens öden. Här skildras de kända fälttågen och bataljerna som Breitenfeld och Lützen, men också mängder av mindre bekanta händelser.
    Ofredsår berättar om de mäktiga krafter och stora tilldragelser som formade epoken och tecknar samtidigt en bild av hur det var att leva på 1600-talet: här diskuteras så vitt skilda ämnen som förlossningskonst, matvanor, kvinnornas villkor, kärlek, nöjen och städernas nattliga ljud.
    Rakt genom denna myllrande gobeläng av stora och små händelser, kända och okända personer, får läsaren följa en enskild man, Erik Dahlbergh, den blivande konstnären, krigaren och arkitekten, och hans upplevelser i Europa.
    Ofredsår belönades med 1993 års Augustpris som årets bästa fackbok.

---

Tankar om språket och människan idag.
    Språket är människans viktigaste redskap. Hur ser vårt förhållande ut till detta reskap? Varför tycker många att svenskan är ett fattigt språk som det slarvas med?
    Fredrik Lindström har mycket att säga om dagens språkbruk och han väcker både tankar och ger överraskande svar i denna livfulla bok – en inspirationskälla där kunskap och underhållning förenas.

---

Fredrik Lindström, född 1963, är komiker, regissör, fil.kand. i litteraturvetenskap, estetik och idéhistoria samt doktorand i nordiska språk. Hösten 2001 är han aktuell såväl med filmen Känd från TV som boken Vad gör alla superokända människor hela dagarna?

Matti och hans tystlåtne kompis Niila växer upp i det barnrika kvarter i Pajala som kallas Vittula, Fittmyren – så kallat som ett slags rå hyllning till den kvinnliga fruktsamheten. Det är sexti- och sjuttiotal, vägarna asfalteras, småjordbruken läggs ned, rockmusiken gör sin entré. De äldre generationerna bjuder dock hårt motstånd mot nymodigheterna, arvet från trettitalets magerår och laestadianismen sitter djupt rotat.
    Men Matti och hans kompisar drömmer om ett annat liv, det som kan anas bortom Tornedalens horisont, och när man är för liten att ta sig dit själv får man ta fantasin till hjälp.
    Vinnare av Augustpriset som bästa svenska roman 2000.

---

Mikael Niemi föddes 1959 och växte upp i Pajala i nordligaste Sverige, alldeles vid den finska gränsen.
    Han utbildade sig till el-teletekniker, gick 4-årig teknisk linje och flyttade till Luleå. Efter gymnasiet har han bland annat arbetat på verkstad, som lärarvikarie, ungdomshandledare, elevassistent och på ett litet bokförlag.
    Hösten 1994 kom boken "Kyrkdjävulen" ut, en spännande ungdomsbok. Den utspelar sig i Pajala och handlar om tre ungdomar som får strida mot djävlar och spöken i en urgammal kamp mellan det onda och goda. Hösten 1997 kom nästa ungdomsbok ut, "Blodsugarna". Samma ungdomar är med som i "Kyrkdjävulen".
    Niemis mormor är same och hans far tornedaling, alltså från den finskspråkiga minoriteten i nordöstra Sverige.

Där antiken slutar börjar den byzantinska historien. I boken utspelas den mellan åren 326 och 1453, tidpunkterna för den östromerska huvudstadens tillkomst och fall. Man kunde välja andra gränsmärken, men det rör sig under alla förhållanden om ett skede på något årtusende, alltså lika mycket som t.ex. Sveriges eller Rysslands hela historiska tid. En lång rad någorlunda samtida byzantinska krönikörer har skildrat rikets och kejsardynastiernas öden i nästan obruten serie, och det är först och främst deras berättelser som Alf Henrikson här har refererat.
    Medan grekiska och romerska historieskrivare från antiken har hållit västerlandet med skolböcker i alla tider utom vår egen och därför har avsatt spår snart sagt överallt i europeisk konst och litteratur, var deras byzantinska arvtagare alltid praktiskt taget okända för oss. Den förgångna värld de skildrar är oss därför ganska främmande.
    Med illustrationer av Björn Berg.

---

Alf Henrikson, född 1905, var författare, historiker, hedersdoktor, professor och folkbildare i ordets bästa bemärkelse. Från debuten 1927 med en diktsamling är listan lång över hans rika produktion av reseböcker, teaterpjäser, historiska verk, sagor, operalibretton, sångtexter och dagsverser. Under många år skrev Alf Henrikson dagsverser i Dagens Nyheter.
    Han gick bort 1995.

Tio år efter sin succédebut med Poltava. Berättelsen om en armés undergång har Peter Englund återvänt till det rika källmaterialet för den boken. Här har han sammanställt några ögonvittnesskildringar från fälttågets sista år fram till kapitulationen vid Perevolotjna, hämtade ur dagböcker eller levnadsteckningar av några fänrikar, en skrivare och en fältpräst – direkta rapporter från dem som var med.
    Fänriken Robert Petre hörde till de karolinska krigare som förde dagbok över sina iakttagelser och upplevelser under Karl XII:s ryska fälttåg fram till Poltava 1709.

---

Peter Englund är född 1957 i Boden i Norrbotten, och i den staden växte han upp. År 1980 flyttade han till Uppsala, och läste arkeologi, teoretisk filosofi och historia vid universitetet. Så småningom började han att doktorera i det sistnämnda ämnet, ett arbete avbrutet av en tids arbete i militära underrättelsetjänsten. Återvände så småningom till universitet, och kunde 1989 disputera på en avhandling om den svenska 1600-talsadelns politiska världsbild: Det hotade huset.
    Sedan augusti 2001 är han professor vid Dramatiska Institutet i Stockholm.