Kära dotter, det smärtar mig att leva skild från din mor, från mina vänner, från mina läsare, från mitt land. Men mest smärtar det mig att leva utan dig. Att inte höra ditt skratt, att inte få torka dina tårar den dagen du fäller dem – och den dagen kommer alltid – att inte se dig drömma framför spegeln. Din mor fyllde min famn och mitt hjärta, men det är du som blev deras gräns. Mer än så kan jag inte älska.
    Konsten att älska av den romerske poeten Ovidius är en av de mest lästa diktsamlingarna i världen. Men priset var högt. Kejsaren Augustus dömde honom till landsförvisning. Så kom en medelålders Ovidius till Svarta havet, till en liten ort där han måste börja ett nytt liv som en främling bland främlingar.
    Theodor Kallifatides följer denna kamp. Han har också mist sitt land, blivit tvungen att leva och skriva på ett annat språk. Brev till min dotter är sprungen ur hans hjärta. Här möter man allt som hör ett liv i exil till. Saknaden efter människorna och språket, efter hemlandets himmel och hav. Samtidigt drömmen om att börja leva på nytt, att inte förlora lusten till livet, att fortsätta sjunga trots att man gråter.
    Frågan är om Kallifatides någonsin har skrivit naknare och vackrare.
    Brev till min dotter är en storartad läsupplevelse, långt utöver det vanliga.

---

Theodor Kallifatides är född den 12 mars 1938 i Grekland. Han emigrerade till Sverige 1964.
    Han har studerat filosofi vid Stockholms Universitet och också varit lärare i Praktisk Filosofi där från 1969 till 1972. Därefter var han chefredaktör för Bonniers Litterära Magasin (BLM) fram till 1976. Sedan dess medarbetar han i olika tidningar och tidskrifter.
    Kallifatides har gett ut mer än trettiotalet skönlitterära verk. Han har av regeringen tilldelats professors namn "för ett storartat författarskap".

En höstdag ringer det på författarens dörr. Utanför står en ung man i tjugofemårsåldern och presenterar sig som Reine Larsson. Tio år gammal var samme Reine huvudperson i romanen Barnens Ö. Mötet blir upprinnelsen till att författaren börjar söka efter andra av sina romanpersoner.
    Bland dem han får kontakt med finns Lennart Siljeberg från Grisjakten, Evy Beck från Djurdoktorn, Bernt Svensson från Babels hus och några till. Eftersom det gått så lång tid har de förstås alla mycket att berätta. De dras också in i nya förvecklingar – med varandra och inte minst med sin författare.

---

P C Jersild (Per Christian), född 1935 i Katrineholm. Fadern redaktör. Med. lic 1962. Jersild är lyhörd för det vardagliga och banala i mänskliga genomsnittsituationer, men det finns också alltid en annan dimension i det han skriver. Det triviala kontrasteras mot eller glider osökt över i det fantastiska och ibland ägnar han sig åt ett ohämmat fabulerande.
    Svenska Dagbladets litteraturpris 1973. Litteraturfrämjandets stora romanpris 1981. De Nios pris 1998.

När den omstridda debattredaktören på en av Sveriges största dagstidningar, Erika Malm, hittas mördad på ett hotellrum i Visby väcker dådet stor uppståndelse. Mordet sker mitt under den myllrande Almedalsveckan. Utredningen pekar åt olika håll; ett hotbrev från nynazister, ett mystiskt besök på Romateatern och spår av en hemlig älskare.
    Kriminalkommissarie Anders Knutas och kollegan Karin Jacobsson tar sig an fallet. Men inte bara utredningen vållar de båda poliserna huvudbry. Vad ska de göra åt den kärlek som börjat spira mellan dem?
    Journalisten Johan Berg är polisen hack i häl samtidigt som han försöker lappa ihop vardagen efter tragedin som drabbat hans familj.
    Under tiden rör sig en gärningsman i kulisserna. Någon som själv vill avgöra slutet på den sista akten.

---

Mari Jungstedt är född 1962 och bor i Nacka med sin man och sina två barn. Sina somrar tillbringar hon på Gotland. Hon har arbetat som journalist inom radio och TV i tio år, bland annat på Ekot och Rapport, och nu som nyhetsankare på SVT:s regionala nyhetsprogram ABC.
    Mari Jungstedts erfarenheter av medias kriminalbevakning, liksom hennes gotlandskännedom, kom väl till pass i hennes debutroman Den du inte ser, en kriminalroman som utspelade sig i skiraste sommartid på just Gotland.

Obamas slagord "Change we can believe in" ekade långt utanför USA:s gränser. I en liten stad på Östlandet känner Terese att också hon har ett desperat behov av förändring. Men när det resulterar i att hon några månader senare vaggar runt höggravid ensam hemma i villan är hon inte riktigt säker på om det var just det här hon behövde. Snarare var det hennes mans idé. Och när hon tänker närmare efter är det mesta i hennes liv ett resultat av vad hennes man har velat.
    På bensinmacken jobbar Kevin som har haft kärlekssorg i tolv år. Han hade en gång en lysande fotbollskarriär framför sig, men en meniskskada satte stopp för de planerna. Och i samma veva lämnade hans flickvän Jessica både honom och staden. Själv blev han kvar. När Jessica återvänder hem till småstaden för att fira bröllop med sin nya man väcks gamla minnen till liv.
    En gång var Terese och Jessica bästa vänner. Nu är det uppenbart hur långt de kommit ifrån varandra. I Jessicas ögon verkar Terese ha det så tryggt och stabilt. Jessica däremot undrar om hon egentligen valt rätt man. Hon har aldrig behövt välja, det är alltid de som har valt henne. Vad blev det av alla planer och drömmar?
    I mötet med det förflutna sker små förskjutningar som ändå kan komma att förändra dessa människors liv på djupet. Nu jävlar! är en inkännande skildring av småstadsliv och om förväntningar, försoning och förändring. Boken fick ett stort kritikergenombrott när den kom ut i Norge.

---

Heidi Linde är född 1973 och uppvuxen på Kongsvinger, numera bosatt i Oslo. Hon har gått filmskola i Lillehammer och har förutom romaner och barnböcker också skrivit för TV. Nu jävlar! är hennes fjärde roman, och hennes litterära genombrott.

Krister Hermansson har arbetat i hela sitt liv men nu väntar arbetslöshet – om han inte tackar ja till en ny tjänst, toppmodern och obegriplig, men bra betald.
    Han är i en brytningstid i sitt liv, och han är orolig. Barnen utflugna, hans hustru Siv lider av värk. Krister går i skogen för att stilla sin oro och hittar en nedlagd såg. Den blir hans egen privata plats, men det dröjer inte länge förrän en annan man, Erik Mattsson, dyker upp på samma ställe. En obegriplig vänskap uppstår. I trevande samtal, i resonemang om litteratur, diktanalyser, livet, barnen och åldrandet.
    "Instruktion för överlevnad" är undertiteln på Stewe Claesons nya roman. Det är precis vad det är. Om hur vi lever våra liv. Och hur vi vill leva dem. Det är också en kärleksförklaring. Dels till svensk landsbygd, i synnerhet till Västerdalarna där Stewe Claeson själv bodde lång tid av sitt liv, dels till det Norge vars diktare och språk här spelar en betydande roll. Och som i alla sina romaner visar Stewe Claeson vilken fantastisk stilist han är.

---

Stewe Claeson, född 1942, har varit verksam som lärare och rektor vid folkhögskolorna i Malung, i Skinnskatteberg, och mellan 1994 och 2007 vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Han var en av initiativtagarna till och handledare vid Litterär gestaltning, Göteborgs Universitet. Stewe Claeson debuterade 1969 med diktsamlingen Semantica, op 18 och gav sedan ut tre novellsamlingar, senare samlade i volymen Tröst.
    Stewe Claeson är också en av våra främsta kännare och introduktörer av amerikansk lyrik. Han har gett ut tolkningar av bl a Ezra Pound och Louis Simpson.

Från tolvårsåldern var mitt huvud fyllt av bara två tankar som sedan dess nog aldrig lämnat min skalle: flickor och resor ut i världen.
    Herman Lindqvist, journalisten och författaren som har skrivit Sveriges historia i elva band och fått både folkets och kungens barn att sluka den, han vänder nu blicken mot sitt eget liv och ger oss sin egen historia: Mitt i allt.
    Herman Lindqvist växte upp på svenska ambassaden i Helsingfors där hans far var pressattaché. En ström av politiker och korrespondenter gästade hemmet och det blev alldeles naturligt att Herman ville ut i världen som journalist. I sin bok berättar han om åren i hetluften, då han upplevde ett tjugotal krig i tre världsdelar. Men han berättar också om sina förfäder i den svenska arbetarrörelsen, om barndomen som präglade honom i efterkrigstidens Helsingfors, om olyckor och glädjeämnen och om ett livsavgörande möte i Kairo.
    I Mitt i allt berättar Herman Lindqvist också om framgångar och motgångar med böckerna han har skrivit (fler än femtio!), om storverket Historien om Sverige, om hur "Hermans historia" i TV kom till och om hur han fick ett hemligt uppdrag av kung Carl Gustaf.
    Miljoner läsare har blivit intresserade av historia tack vare Hermans berättelser om människorna bakom den. Hans egen historia är förstås också full av människor. I Mitt i allt bjuder han på överraskande porträtt av kända och okända, kungligheter och vanligt folk, men framförallt lär vi känna honom själv. Han är lika underhållande som vanligt, men bakom det goda humöret i självbiografin skymtar allvaret. Herman delar med sig av det som livet lärt honom.

---

Herman Lindqvist är född i Stockholm 1943. Han har med sina kåserisamlingar och med sitt populärhistoriska verk Historien om Sverige blivit en av landets mest lästa och älskade författare med drygt 3 miljoner exemplar sålda.
    Napoleon-bibliografin (2004) gavs ut med anledning av det var 200 år sedan Napoleon erbjöds kejsarkronan av senaten (i maj) och att han krönte sig den 2 december 1804.

Mångsysslaren Carl Johan De Geer, folkkär skapare av TV-serier (Tårtan), tygmönster (10-gruppen) och musik (Blå Tåget) har nu nått fram till memoarskrivandet, vilket han vränger till på sitt eget sätt. "En roman om mig själv", kallar De Geer sin bok, som i enlighet med livslång tradition hos den forne undergroundkonstnären fått en filmisk och rafflande titel som fullkomligt osar av populärkultur: Jakten mot nollpunkten. Dessutom påstår författaren att mycket av detta flöde av tankar, idéer och händelser verkligen är sant. De som är bekanta med De Geers speciella formuleringskonst, lika omedelbart igenkännlig i barnböcker, science fiction eller sorgsna socialreportage, anar att det är frågan om en högst personlig balansgång mellan sannolikt och sann-olikt, ett uppsluppet vemod där barndomen aldrig är längre bort än behovet att bli älskad och förstådd.
    Bokens jag har liksom författaren upplevt en kringflackande barndom i en splittrad diplomatfamilj. Därefter gjort en brokig yrkeskarriär. Många hårresande och komiska turer blir det, liksom en del tragik, speciellt kring den överklassfixerade mamman, som lever på socialbidrag i en förfallen och smutsig lägenhet samtidigt som hon kommunicerar med hovet och är en skrämmande olämplig förälder till tre barn. Det finns också mycket kärlek och många överraskande inblickar i kulturlivets intrigspel, speciellt inom film, teater och konst.
    Självupttagen, charmerande, erotisk, odräglig, oklar, klok, viktig, förvirrad, onödig. Denna beskrivning av en psykopat gäller inte författaren utan boken: den säger helt olika saker till olika personer.

---

Carl Johan De Geer, född 1938, är bland annat konstnär, fotograf, författare, filmskapare och scenograf. Tidigare var han gift med Marie-Louise Ekman, men nu är han gift med konstnären Marianne Lindberg De Geer. Paret är bosatt i Stockholm.
    Han gjorde sig känd i slutet av 60-talet genom sin medverkan i undergroundtidningen Puss. Han var också med och startade 10-gruppen, en sammanslutning av textildesigners.
    Som filmskapare etablerade han sig i samarbete med Håkan Alexandersson genom TV-serierna Tårtan (1973) och Doktor Krall (1974). Han har även gjort långfilmer och skrivit romaner.
    Carl Johan De Geers mest spridda barnbok är Örnis bilar, med bilder av Jan Lööf. Huvudpersonen bär drag av hans egen son Ernie och boken har sålts i över 70 000 exemplar i Sverige.
    2001 belönades han med Ture Sventon priset: Temmelburken tilldelades Carl Johan de Geer och Magda Korotynska för bilderboken Konstapel Katt kräver kakor som "med höklik skarpsinnighet och elegans presenterar ett intressant fall på det hela taget." (ur juryns motivering)

När Rasmus stiger av tåget på Centralstationen i september 1982 lämnar han det lilla Koppom bakom sig för att aldrig återvända. Ung och vacker kastar han sig ut i de homosexuellas Stockholm.
    Benjamin är Jehovas vittne. Ivrigt går han från dörr till dörr för att predika om Gud. Ingenting kan rubba honom i hans tro. Tills den dag han ringer på hos Paul, den varmaste, roligaste och bitchigaste bögen Gud någonsin skapat.
    Så på julaftonskvällen, när det snöar över staden, träffas Rasmus och Benjamin, och inget blir som förr igen.
    Det som berättas i den här historien har hänt. Det hände här, i den här staden, i de här kvarteren, bland de människor som har sina liv här. I en stad där de flesta fortsatte att leva sina liv som om inget hänt började unga män insjukna, tyna bort och dö.
    Jag var en av dem som överlevde.
    Det här är min och mina vänners historia.

---

Lars Jonas Holger Gardell är född 1963. Han är uppväxt i Enebyberg och bor numera på Södermalm i Stockholm. Jonas har gått 3-årig samhällsvetenskaplig linje. Han är uppväxt i Baptistkyrkan, är fortfarande kristen. Bibeln är hans främsta inspirationskälla.
    När Jonas var 18 trodde han att han skulle bli skådespelare och sökte också in till scenskolan, men insåg att han inte ville stå på scenen som någon annan än sig själv. Engagerad i anarkist-rörelsen i början av 80-talet drev han tillsammans med vänner ett konstgalleri och det var där han skrev sin första bok. För att försörja sig arbetade han som krokimodell och levde på socialbidrag.
    1985 debuterade Jonas med romanen Passionsspelet och har sedan utgivit fjorton böcker till.

USA står inför sina största utmaningar på generationer. Den ekonomiska krisen efter kollapsen år 2008 har skapat ett budgetunderskott på 1000 miljarder dollar och en statsskuld som är 100 % av BNP.
    I ett läge där USA behöver långsiktiga lösningar har landet hamnat i en ständig valkampanj, där de styrande politikerna sällan förmå se längre än till nästa seger. Men kan USA lösa sina svårigheter utan att det går ut över nödvändiga investeringar i utbildning, infrastruktur och forskning? Hur ska landet kunna försvara sin konkurrenskraft om man ständigt halkar allt längre ned på listorna över världens skolresultat? Kan man på allvar ta tag i miljöfrågorna när en stor del av ledamöterna i kongressen hävdar att klimatförändringen är en bluff?
    I USA vid ett vägskäl förklarar ekonomijournalisten Mikael Törnwall hur det komplicerade amerikanska politiska systemet fungerar, och hur framtiden skulle kunna se ut – allt beroende på vad man bestämmer sig för att göra härnäst.

---

Mikael Törnwall är ekonomijournalist och har varit Dagens Industris korrespondent i USA mellan 2007 och 2011 och bevakade då både amerikansk ekonomi och politik. Han har följt valen 2008 och 2010 på plats och bevakar presidentvalet 2012 från Sverige.

»När mötet avslutas ser jag mig omkring i rummet och kan konstatera att alla ser mer hänförda ut än vad de gjorde när Margot kom in. Som om de tänker: nu förstår jag varför hon är socialdemokratins superstjärna. «
    Författaren och journalisten Bengt Ohlsson har följt Margot Wallström i spåren, från hennes arbete på FN i New York till barndomens Kåge i Västerbotten. Han har medverkat i stenhårda förhandlingar med krigsdrabbade länder där övergrepp på kvinnor är vardagsmat, följt med på glamourösa välgörenhetsgalor och suttit vid köksbordet tillsammans med hennes familj.
    Frågorna har varit många: vad driver Margot Wallström, hur ser hon på sig själv och sina uppdrag? Hur kom det sig att flickan från arbetarhemmet i Kåge kom att ingå i en svensk tradition av internationellt engagemang på hög nivå? Och varför ville hon inte komma hem och bli partiordförande när Socialdemokraterna behövde henne som mest?
    Margot Wallström och Bengt Ohlsson har samtalat och här är hans svar på vad som format människan Margot.

---

Bengt Ohlsson, född 1963, är uppvuxen och bosatt i Stockholm. Han debuterade 1984, och fick år 2000 ett genombrott med Se till mig som liten är. Han är också verksam som dramatiker, och skriver sedan 1988 krönikor i DN:s fredagsbilaga På stan.

Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans.
    Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge. Deras ovanliga tekniska talanger förde dem via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden.
    Lauritz återvände till Norge, Oscar försvann till Tyska Östafrika – och Sverre befinner sig nu med sin älskade lord i ett England där hans konstnärliga talang kan slå ut i full blom. Hans tavlor skildrar livet på och kring Manningham. Flera av godsets invånare står modell för hans porträtt.
    De båda gentlemännen rör sig även bland Londons konstnärer och bohemer, där den frigjorda Bloomsburygruppen sätter stora avtryck på både tiden och Sverre.
    Om Brobyggarna – den inledande delen i romanserien Det stora århundradet – kretsade mest kring ingenjörskonst och teknik i det nya 1900-talet så rör sig Dandy mer i de sköna konsternas värld, som också den är starkt präglad av tidens optimistiska föreställning.
    Men på samma sätt som första världskriget slog sönder hela tillvaron för de äldre bröderna Lauritz och Oscar drabbas nu Sverre och Albert.
    Och för de tre bröderna, liksom för miljoner andra européer, måste tillvaron byggas upp på nytt och livet börja om någon annanstans.

---

Jan Guillou är född 1944. Han debuterade som författare med romanen Om kriget kommer 1971 och har sedan dess utgivit ett stort antal böcker. De tio romanerna om Carl Hamilton har slagit upplagerekord i Sverige och sålt i sammanlagt ca 5 miljoner exemplar.
    Jan Guillou har varit verksam som journalist i tidningar, tidskrifter och TV sedan 1966 samt skrivit pjäser för scen och TV.

En solig eftermiddag vid en grillfest i en förortsvilla ger en av gästerna en trotsig treåring en örfil. Barnet är inte hans son.
    Örfilen delar hela umgängeskretsen i två läger: de som tycker att den är ett grovt övergrepp och de som tycker att incidenten var en bagatell. När pojkens föräldrar bestämmer sig för att göra rättssak av det fördjupas konflikten. Vänskapen mellan gamla vänner sätts på prov och familjelojalitet ställs mot moral och principer.
    Boken nominerades till Bookerpriset 2010. Den har sålts i en miljon exemplar, översatts till 20 språk och även blivit en framgångsrik teveserie som sänds i SVT under 2012.

---

Christos Tsiolkas är bosatt i Melbourne. Örfilen är hans fjärde roman och den första av hans böcker som översatts till svenska.

Inget politiskt parti har haft mer inflytande över världens riktning de senaste 50 åren än republikanerna i USA.
    Den amerikanska högern är en reportagebok om USA:s konservativa rörelse.
    När Barack Obama valdes till president 2008 trodde många att den konservativa epoken var över, men två år senare vann republikanerna en historisk seger i kongressvalet. Inför presidentvalet 2012 dominerar den upproriska högern den politiska debatten i USA. Hur bär republikanerna sig åt för att bibehålla makten? Varifrån kommer energin och kraften i den amerikanska högern?
    Vad kommer att hända med USA om Mitt Romney blir president?
    Det här är en bok som rör sig från maktens korridorer i Washington DC till vardagsrummen hos konservativa aktivister i södra Kalifornien. Vi får möta Tea Party-anhängare i USA:s fattigaste delstat, företrädare för den kristna högern, mäktiga lobbyister och mormoner i Utah – alla de personer som utgör den amerikanska högern.
    USA står inför enorma utmaningar på 2010-talet. Det här är berättelsen om hur republikanerna vill lösa dem.

---

Martin Gelin är född 1978 och har arbetat som journalist i USA sedan 2001, för bl.a. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenskan, Fokus, Nationalencyklopedin, Vi, Café, Filter och Affärsvärlden. Han debuterade som författare med den prisbelönta reportageboken Det amerikanska löftet, om Barack Obamas väg till Vita huset.

Andra halvan av 1600-talet utvecklas Göteborg mot att bli en handels- och sjöfartsstad. Längs norra älvstranden samsas fiskeriarbetare, segelmakare, repslagare, roddarkärringar och sjömän. En som tillhör den senare kategorin är Jakob Götesson. I enlighet med det gamla indelsverket har båtsmannen erhållit ett mindre hemman, ty landets potentater vill ha örlogsflottan representerad i de strategiska hamnarna.
    Det är fem gårdar i Lundby som förser det ställföreträdande befälet med tak över huvudet och livets nödtorft. Högstebåtsmannen har en ställning...då han en julaftonskväll faller från masten. Det är en annan människa som kommer hem till hustrun och sönerna. En förryckt människa som tar för vana att ligga och gorma kontraorder i traktens diken.
    De från fastlandet avskurne är berättelsen om ett land i krig och en familjs sönderfall.

---

Bengt Andersson är född i Göteborg 1957. Med en bakgrund i byggbranschen har han de senaste femton åren varit verksam som lärare. Författarens berättelser drar inte sällan åt det burleska. Komiken träder sin dans med tragiken när människans storhet och litenhet gestaltas. I Bengt Anderssons världar föds ingen ond eller god, där är det människans val som avgör vem hon blir..